Epigastralgi

Kallas även: Epigastrisk smärta, Epigastralgi, Dyspepsi (vid funktionell karaktär), Magkatarr (vardagligt), Magbesvär

SNABB DEFINITION

Smärta i övre delen av buken avser all smärta eller obehag som känns i området ovanför naveln och som begränsas av de nedre revbenen och bröstbenet – det område som kliniker kallar epigastriet. Det är en av de vanligaste orsakerna till att människor söker läkare, både inom primärvården och på akutmottagningar. Orsakerna sträcker sig från helt godartade och självläkande tillstånd som matsmältningsbesvär (indigestion), gaser i magen och funktionell dyspepsi, till allvarliga och potentiellt livshotande tillstånd. Bland dessa finns magsårssjukdom med komplikationer, akut pankreatit (bukspottkörtelinflammation), gallkolik, leversjukdom och – viktigt att notera – akuta hjärthändelser som hjärtinfarkt, vilket kan visa sig som smärta i övre delen av buken.

Rätt åtgärd vid smärta i övre buken beror därför i hög grad på smärtans karaktär, medföljande symtom, varaktighet och patientens individuella riskprofil. Detta innehåll är endast i informativt syfte och utgör inte medicinsk rådgivning. Konsultera alltid en kvalificerad läkare eller sjukvårdspersonal för personlig diagnos och behandling.

Hitta rätt medicin för alla tillstånd på Nordisk Meds

• Ozempic (Semaglutide)

• Mounjaro (Tirzepatid)

• Viagra (Sildenafil)

1. Definition & anatomisk översikt

Övre delen av buken – den epigastriska regionen – är området mellan naveln (umbilicus) nedanför och den nedre kanten av revbensuren och bröstbenet (sternum) ovanför. Området innehåller, eller ligger i direkt anslutning till, ett antal stora organ och strukturer, där var och en kan vara en källa till smärta:

• Matsäcken (ventrikelns kropp och antrum)

• Tolvfingertarmen (duodenum; övre delen av tunntarmen)

• Bukspottkörteln (pancreas; huvud, kropp och svans)

• Levern (hepar; vänster och höger lob)

• Gallblåsan och gallgångarna

• Mjälten (splen/lien; mer på vänster sida)

• Nedre delen av matstrupen (esofagus)

• Större blodkärl, inklusive bukaortan och celiakalisaxeln

• Diafragman (mellangärdet)

• Det tvärgående tjocktarmen (colon transversum; övre bukens nedre gräns)

Smärta som upplevs i övre buken orsakas inte alltid direkt av någon av dessa strukturer. Refererad smärta – där smärta från ett avlägset organ känns i epigastriet på grund av delade nervbanor – är kliniskt viktig. Hjärtischemi (syrebrist i hjärtmuskeln), lunginflammation i nedre loben och lungemboli (blodpropp i lungan) är väl dokumenterade icke-abdominala orsaker till smärta i övre delen av buken.

Buksmärta klassificeras övergripande utifrån sin mekanism i tre typer:

• Visceral smärta: Dov, krampartad och svårlokaliserad; uppstår när ihåliga organ (matsäck, tarmar, gallblåsa, gallgångar) sträcks ut, drar ihop sig krampartat eller drabbas av syrebrist (ischemi).

• Somatisk (parietal) smärta: Skarp och välokaliserad; uppstår vid irritation av bukhinnan (peritoneum), vilket vanligtvis tyder på inflammation eller perforation (hål).

• Refererad smärta: Upplevs på en annan plats än den faktiska källan, på grund av sammanstrålande sensoriska nervbanor i ryggmärgen.

2. Prevalens & epidemiologi

Smärta i övre buken och dyspepsi hör till de vanligaste symtomen som patienter söker för hos allmänläkare världen över. Återkommande besvär från övre buken drabbar ungefär 20–40 % av den allmänna befolkningen någon gång under livet, med jämn fördelning mellan män och kvinnor.

Buksmärta är också det vanligaste sökorsaken på akutmottagningar i många länder. Bland patienter som söker husläkare för övre buksymtom av dyspepsityp visar studier att cirka 40–50 % har en identifierbar strukturell orsak (magsårssjukdom, gastroesofageal refluxsjukdom, gallsten, esofagit), medan över 50 % – särskilt de under 50 år – får diagnosen funktionell dyspepsi. Detta innebär att ingen strukturell abnormitet hittas vid undersökning.

Magsårssjukdom drabbar cirka 10 % av den globala befolkningen någon gång under livet. Gallsten finns hos 10–15 % av vuxna i västvärlden, och kvinnor drabbas ungefär dubbelt så ofta som män. Akut pankreatit har en årlig incidens på cirka 15–40 fall per 100 000 invånare i höginkomstländer.

3. Orsaker & utlösande faktorer

Smärta i övre buken kan ha många olika orsaker. Att förstå den mest troliga orsaken beror på smärtans exakta placering i övre buken, dess karaktär, tidsförlopp och tillhörande symtom.

Vanliga orsaker – övre högra delen av buken

• Gallkolik: Orsakas av att gallstenar blockerar gallgången; typiskt intensiv, krampartad smärta som når en topp och sedan långsamt avtar; utlöses ofta av fet mat; kan stråla ut mot höger axel eller rygg.

• Akut kolecystit: Inflammation i gallblåsan, ofta till följd av gallstensblockering; smärtan är mer ihållande än vid gallkolik; åtföljs av feber och ömhet vid djup palpation över gallblåsan (Murphys tecken).

• Hepatit: Virus-, alkohol- eller läkemedelsinducerad leverinflammation; dov, värkande smärta i övre högra kvadranten; kan åtföljas av gulsot (ikterus), trötthet och mörk urin.

• Leverabscess eller leverstening vid hjärtsvikt.

Vanliga orsaker – centrala/epigastriska regionen

• Funktionell dyspepsi: Den vanligaste orsaken; obehag, mättnadskänsla, brännande känsla eller uppblåsthet utan påvisbar strukturell orsak; förvärras av viss mat, stress, koffein och alkohol.

• Gastrit: Inflammation i magslemhinnan; orsakas av Helicobacter pylori, NSAID-preparat, alkohol eller stress.

• Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD): Sura uppstötningar och magsaft som läcker upp i matstrupen; kännetecknas av halsbränna, sura uppstötningar och en brännande känsla centralt i bröstet eller epigastriet; förvärras av att ligga ner, stora måltider, fet eller starkt kryddad mat, koffein och alkohol.

• Magsårssjukdom (sår i magsäck och tolvfingertarm): Sår i slemhinnan; brännande, gnagande eller borrande epigastrisk smärta; smärta vid tolvfingertarmsår lindras ofta av att äta, medan smärta vid magsäker sår kan förvärras av mat.

• Akut pankreatit: Svår, penetrerande, bandformad smärta centralt och till vänster i övre buken som strålar ut mot ryggen; orsakas oftast av gallsten eller hög alkoholkonsumtion; åtföljs av illamående, kräkningar och feber.

• Hiatusbråck (mellangärdesbråck): En del av magsäcken glider upp genom diafragman; ger refluxliknande symtom.

• Funktionell dyspepsi kopplad till fördröjd magsäckstömning.

Vanliga orsaker – övre vänstra delen av buken

• Mältförstoring (splenomegali) eller mjältinfarkt.

• Magsäcksorsaker (utsträckning åt vänster).

• Pankreatit (bukspottkörtelns svans).

Allvarliga och akuta orsaker (oberoende av placering i övre buken)

• Akut hjärtinfarkt: Hjärtats baksida/undersegment (inferiore vägg) ligger anatomiskt nära diafragman och kan visa sig som epigastrisk eller övre buksmärta, särskilt hos kvinnor, äldre och personer med diabetes. Överväg alltid detta när smärtan i övre buken är plötslig, svår och åtföljs av svettningar, illamående eller andnöd.

• Perforerat magsår: Plötslig, våldsam debut av epigastrisk smärta följd av bukhinneinflammation (peritonit); ett kirurgiskt akuttillstånd.

• Brustet aortaanuerysm (pulsåderbråck): Katastrofal, slitande smärta i buk eller rygg; cirkulationskollaps; kräver omedelbar akutoperation.

• Mesenteriell ischemi: Svår smärta som inte står i proportion till de fysiska fynden vid undersökning; hög dödlighet om diagnosen fördröjs.

• Svår akut pankreatit med nekros (vävnadsdöd).

Andra bidragande faktorer

• Användning av NSAID och aspirin (ASA): En stor riskfaktor för sår i magsäck och tolvfingertarm.

• Helicobacter pylori-infektion: Den dominerande orsaken till magsårssjukdom globalt.

• Hög alkoholkonsumtion: Orsakar gastrit och pankreatit.

• Rökning: Ökar risken för magsår och försämrar läkningen.

• Fetma: Främjar gastroesofageal reflux.

• Stress och psykologiska faktorer: Starkt förknippat med funktionell dyspepsi.

• Graviditet: Den växande livmodern pressar undan bukorganen och kan orsaka obehag i övre buken. Havandeskapsförgiftning (preeklampsi) och HELLP-syndrom kan också orsaka smärta i övre högra delen av buken under graviditet.

4. Karaktärisering av smärta: Viktiga kliniska drag

Den specifika karaktären på smärtan i övre buken är den viktigaste vägledningen till den bakomliggande orsaken. Kliniskt bedöms smärtan utifrån flera dimensioner:

Lokalisering

• Övre högra: Gallblåsa, lever, höger njure.

• Centralt/epigastriskt: Matsäck, tolvfingertarm, bukspottkörtel, aorta, hjärta.

• Övre vänstra: Mjälte, matsäck (vänster sida), vänster njure, pankreatit.

Karaktär

• Brännande eller gnagande: Magsårssjukdom, GERD, gastrit.

• Krampartad eller kolikartad (kommer i vågor): Gallkolik, tarmvred (ileus).

• Konstant och svår, strålar mot ryggen: Pankreatit, aortaanuerysm.

• Dov och värkande: Leversjukdom, kroniska tillstånd.

• Skarp och plötslig: Perforation, bukhinneinflammation (peritonit).

Tidsförlopp och utlösande faktorer

• Lindras av mat: Tolvfingertarmsår (duodenalulcus).

• Förvärras av mat: Magsår (ventrikelulcus), pankreatit, kolecystit.

• Sämre efter fet mat: Gallblåsesjukdom.

• Sämre i liggande, bättre i sittande upprätt läge: GERD, pankreatit.

• Kopplat till menstruationscykeln: Gynekologisk orsak.

• Uppstår vid fysisk ansträngning: Kärlkramp/hjärta (angina).

Utstrålning

• Till höger axel eller rygg: Gallblåsa, gallvägar.

• Till ryggen (bandformat): Pankreatit.

• Till vänster arm eller käke: Hjärtinfarkt.

5. Patofysiologi – Hur smärtan uppstår

Upplevelsen av smärta i övre buken uppstår genom aktivering av viscerala och somatiska sensoriska nervbanor.

Visceral smärta härrör från de ihåliga organen i övre buken – matsäck, tolvfingertarm, gallblåsa och gallgångar – när deras väggar sträcks ut, drabbas av kramp eller utsätts för syrebrist. Dessa organ är innerverade av det autonoma nervsystemet via sympatiska nervtrådar som går genom celiakaplexus (solen). Visceral smärta är karaktäristiskt dov, diffus och svårlokaliserad. Den känns vanligtvis i mittlinjen av epigastriet oavsett vilket organ som är drabbat, på grund av den bilaterala och sammanstrålande karaktären hos den viscerala innervationen.

Somatisk smärta uppstår vid irritation av den parietala bukhinnan – det membran som bekläder bukväggen och täcker bukorganen. Den är skarp, väl lokaliserad och förvärras av rörelse eller djup palpation. Somatisk smärta tyder på en allvarligare process, såsom en inflammation som sprider sig till bukhinnan (peritonit), en perforation eller en abscess.

Vid funktionell dyspepsi har studier visat på visceral hypersensitivitet – en onormalt låg smärttröskel i den övre mag-tarmkanalen – som en central patofysiologisk mekanism. Detta verkar involvera en dysfunktion i den så kallade tarm-hjärn-axeln (gut-brain axis), förändrad rörlighet i magsäcken (särskilt fördröjd magsäckstömning), ökad känslighet i magsäckens mekanoreceptorer samt att smärthanteringen i det centrala nervsystemet påverkas av psykologiska faktorer som stress och ångest.

Vid magsår bryter magsyra och pepsin ner slemhinnans skyddande barriärer (slemhinnelager, bikarbonat, prostaglandinmedierat försvar), vilket leder till vävnadsdestruktion och direkt aktivering av smärtreceptorer i submukosan.

6. Kliniska tecken & symtom

Vanliga manifestationer (icke-akuta)

• Brännande, gnagande eller dovt värkande obehag centralt i övre buken – "gropen i magen".

• Mättnadskänsla, uppblåsthet eller tryck efter måltid.

• Tidig mättnadskänsla – känsla av att vara proppmätt efter att ha ätit endast små mängder.

• Illamående, med eller utan kräkningar.

• Rapningar, gasbildning och ökad mängd gaser.

• Halsbränna – brännande känsla bakom bröstbenet, ofta värre i liggande läge.

• Sura eller beska uppstötningar i munnen eller halsen.

• Periodisk smärta som kommer och går under dagar eller veckor – typiskt för magsårssjukdom.

Nattlig smärta som väcker patienten ur sömnen – särskilt typiskt för tolvfingertarmsår.

• Smärta som varierar med måltider – lindras av mat (tolvfingertarmsår) eller förvärras av mat (magsår).

• Aptitlöshet.

Varningstecken ("röda flaggor") som kräver skyndsam eller akut medicinsk bedömning

• Plötslig debut av svår, förvärrad smärta i övre buken – särskilt om den åtföljs av en stenhård ("brädhård") buk – tyder på perforation eller bukhinneinflammation; kräver omedelbar akuthjälp.

• Bröstsmärta med utstrålning mot arm, hals eller käke; andnöd; svettningar i kombination med övre buksmärta – akut hjärtinfarkt måste uteslutas; ring 112.

• Blodiga kräkningar (hematemesis) eller material som liknar kaffesump – tyder på blödning i övre mag-tarmkanalen; kräver akutsjukvård.

• Svart, tjärliknande avföring (melena) – tyder på betydande blödning i övre mag-tarmkanalen.

• Gulsot (ikterus) (gulfärgning av hud och ögonvitor) tillsammans med övre buksmärta – tyder på gallvägshinder, hepatit eller pankreatit.

• Hög feber tillsammans med övre buksmärta – kan tyda på kolecystit, kolangit (gallgångsinflammation), pankreatit eller leverabscess.

• Ofrivillig viktnedgång i kombination med övre buksymtom – kräver alltid utredning för att utesluta cancer.

• Nydebuterad dyspepsi eller övre buksmärta efter 55 års ålder – kräver gastroskopi för att utesluta magsäckscancer.

• Tilltagande svårigheter att svälja (dysfagi).

• Smärta som började under eller efter ett trubbigt våld eller skada (trauma).

7. Diagnostisk utredning

Sjukdomshistoria (anamnes) och fysisk undersökning

Det viktigaste diagnostiska verktyget. En detaljerad beskrivning av smärtans debut, lokalisering, karaktär, varaktighet, utstrålning, utlösande och lindrande faktorer samt tillhörande symtom styr det kliniska beslutsfattandet. Den fysiska undersökningen innefattar inspektion, auskultation (lyssna) och palpation (känna) av buken för att bedöma ömhet, muskelförsvar (muskelstyvhet), brädhårdhet och eventuella palperbara utfyllnader eller knölar.

Basala undersökningar

• Blodprover: Blodstatus (anemi, förhöjda vita blodkroppar), C-reaktivt protein (CRP) för inflammation, leverstatus (hepatit, gallvägssjukdom), amylas och/eller lipas (pankreatit), njurfunktion, fasteglukos.

• Urinprov/urinsticka: För att utesluta orsaker från urinvägarna.

• Elektrokardiogram (EKG): Bör alltid utföras när en kardiell orsak övervägs, särskilt hos patienter över 50 år med nydebuterad epigastrisk smärta.

• Graviditetstest för kvinnor i fertil ålder.

Bilddiagnostik

• Ultraljud buk: Förstahandsval vid misstanke om gallsten, kolecystit, leversjukdom och vidgade gallgångar.

• Datortomografi (CT) buk: Överlägset för pankreatit, vaskulära orsaker (kärlproblem), tarmvred och abscesser; ofta förstahandsvalet i akuta situationer.

• Slätröntgen lungor/buk: Kan påvisa fri gas under diafragman vid perforation (hål på ett organ).

Endoskopi (gastroskopi)

Den definitiva undersökningen för patologi i den övre mag-tarmkanalen. Gastroskopi – esofago-gastro-duodenoskopi (EGD) – möjliggör direkt visualisering av matstrupen, matsäcken och tolvfingertarmen. Det är nödvändigt för:

• Verifiering och biopsitagning (vävnadsprov) av magsår.

• Testning för Helicobacter pylori-infektion (biopsi för snabbt ureastest och histologi).

• Diagnostik av gastrit, esofagit och hiatusbråck.

• Uteslutande av cancer i magsäcken (särskilt viktigt hos patienter över 55 år med nya eller förändrade symtom).

Testning för Helicobacter pylori

Kan utföras icke-invasivt via utandningstest (urea breath test) eller fecesantigentest (avföringsprov), alternativt via biopsi under en gastroskopi. Ett positivt resultat hos en patient med dyspepsi eller sårsymtom bör leda till eradikeringsbehandling (borttagning av bakterien).

8. Differentialdiagnos

• Funktionell dyspepsi: Den vanligaste diagnosen hos patienter under 50 år med dyspepsisymtom; inga strukturella avvikelser hittas vid utredning.

• Magsårssjukdom (sår i magsäck och tolvfingertarm): Kopplat till H. pylori och NSAID-användning; bekräftas med gastroskopi.

• Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD): Halsbränna och sura uppstötningar dominerar; bekräftas genom sjukdomshistoria och respons på syrahämmande behandling.

• Akut eller kronisk gastrit: Slemhinneinflammation; flera orsaker; bekräftas vid endoskopi.

• Gallkolik och kolecystit: Smärta i övre högra kvadranten, ofta efter fet mat; diagnostiseras med ultraljud.

• Akut pankreatit: Svår bandformad epigastrisk smärta med utstrålning mot ryggen; förhöjt amylas/lipas; CT-bekräftelse.

• Hepatit (virus-, alkohol-, läkemedelsinducerad): Smärta i övre högra kvadranten; gulsot; avvikande leverstatus.

• Hiatusbråck: Refluxsymtom; diagnostiseras med gastroskopi eller röntgen av matstrupe/matsäck.

• Irritabel tarm (IBS): Funktionellt tillstånd; symtom från övre buken kan överlappa; Rom IV-kriterier.

• Celiaki (glutenintolerans): Kan visa sig som obehag i övre buken; diagnostiseras med serologiska blodprover och duodenalbiopsi.

• Akut hjärtinfarkt: Avgörande att utesluta hos alla patienter med plötslig svår smärta i övre buken eller epigastriet, särskilt vid kardiovaskulära riskfaktorer; EKG är obligatoriskt.

• Perforerat magsår: Plötslig svår smärta; bukhinneinflammation; fri gas på röntgen; kirurgiskt akuttillstånd.

• Aortaanuerysm: Pulserande utfyllnad i buken; katastrofal ruptur (bristning).

• Lunginflammation i nedre loben eller lungemboli: Icke-abdominala orsaker som kan efterlikna smärta i övre buken.

• Magsäckscancer: Viktnedgång, sväljningssvårigheter, progressiva symtom; utreds med gastroskopi och biopsi.

9. Behandling & handläggning

Behandlingen av smärta i övre buken beror helt på den bakomliggande orsaken. Nedan sammanfattas handläggningen av de vanligaste tillstånden.

Funktionell dyspepsi och milda ospecifika symtom i övre buken

Egenvård och livsstilsförändringar är förstahandsvalet:

• Äta mindre och mer frekventa måltider; undvika att äta snabbt eller under stress.

• Undvika mat och dryck som identifierats som utlösande faktorer (fet mat, stark mat, koffein, alkohol, kolsyrade drycker, citrusfrukter).

• Rökstopp.

• Minska eventuell övervikt.

• Gå igenom läkemedel – sätt ut NSAID om möjligt; använd paracetamol som alternativ för smärtlindring.

• Antacida (receptfria) för symtomlindring vid enstaka halsbränna.

• En kort kur med protonpumpshämmare (PPI – t.ex. omeprazol, esomeprazol) är ofta den första farmakologiska åtgärden vid dyspepsi eller misstänkt GERD.

Magsårssjukdom

• Om H. pylori bekräftas: Eradikeringsbehandling – standard trippelterapi består av en PPI i kombination med två antibiotika (vanligtvis klaritromycin och amoxicillin) i 7–14 dagar; utläkning sker i 85–90 % av fallen.

• Utsättning av NSAID och aspirin om det är kliniskt möjligt.

• PPI-behandling för att främja läkning av slemhinnan.

• Uppföljande gastroskopi för att bekräfta läkning och utesluta malignitet vid sår i själva magsäcken (ventrikelulcus).

Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD)

• Livsstilsförändringar (viktminskning, höja huvudändan på sängen, undvika måltider nära sänggående, undvika triggande mat).

• Antacida och H2-receptorantagonister vid milda symtom.

• PPI vid måttliga till svåra eller ihållande symtom.

• Kirurgisk behandling (laparoskopisk fundoplikation) i refraktära (svårbehandlade) fall.

Gallkolik och kolecystit

• Akut gallkolik: Smärtlindring (NSAID eller opioider), antiemetika (mot illamående), vätskestöd.

• Akut kolecystit: Sjukhusinläggning; intravenös antibiotika; laparoskopisk kolecystektomi (borttagande av gallblåsan) – vanligtvis inom en vecka efter diagnos, eller planerat i ett senare skede.

• Endoskopisk retrograd kolangiopankreatografi (ERCP) vid stenar i den gemensamma gallgången.

Akut pankreatit

• Sjukhusinläggning krävs för alla utom de absolut mildaste fallen.

• Intravenös vätskebehandling (hörnstenen i behandlingen).

• Smärtlindring (kräver ofta opioidanalgetika).

• Nutritionellt stöd (sondmatning/enteral nutrition om möjligt).

• Övervakning och hantering av komplikationer (infekterad nekros, organsvikt).

• Behandling av den bakomliggande orsaken (ERCP vid gallstenspankreatit; strikt alkoholstopp).

När man ska söka akut vård

Sök omedelbar akuthjälp (ring 112 eller uppsök en akutmottagning) vid:

• Plötslig, svår smärta i övre buken.

• Smärta som åtföljs av bröstsmärta, andnöd eller svettningar.

• Blodiga kräkningar eller svart, tjärliknande avföring.

• Tecken på chock (extrem blekhet, snabb puls, förvirring, svimning).

• Svår smärta med feber och gulsot (möjlig kolangit – ett medicinskt akuttillstånd).

10. Vanliga frågor och svar

Vad är den vanligaste orsaken till smärta i övre buken?

Den enskilt vanligaste orsaken i den allmänna vuxna befolkningen är funktionell dyspepsi – en "känslig mage" utan att någon strukturell abnormitet kan upptäckas vid utredning. Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) och magsårssjukdom är de vanligaste strukturella orsakerna.

Kan smärta i övre buken vara ett tecken på en hjärtinfarkt?

Ja. Smärta från en hjärtinfarkt – särskilt från hjärtats bakre/undre vägg – kan stråla nedåt och upplevas som smärta i övre buken eller epigastriet. Detta är särskilt viktigt att komma ihåg hos kvinnor, äldre vuxna och personer med diabetes, där hjärthändelser oftare uppvisar ospecifika eller atypiska symtom. All plötslig, svår smärta i övre buken, särskilt om den åtföljs av svettningar, illamående, andnöd eller smärta som sprider sig till armen eller käken, måste bedömas som ett potentiellt kardiellt akuttillstånd.

När ska jag träffa en läkare för smärta i övre buken?

Sök medicinsk bedömning samma eller påföljande dag för smärta som är måttlig, förvärras eller inte förbättras efter 2–3 dagar. Sök akut vård omedelbart vid plötslig svår smärta, blod i kräkningar eller avföring, gulsot, hög feber eller tecken på chock. Nydebuterade symtom från övre buken hos personer över 55 år bör alltid föranleda en skyndsam medicinsk bedömning för att utesluta magsäckscancer.

Behöver jag göra en gastroskopi?

Inte alltid. Många fall av okomplicerad dyspepsi eller reflux hanteras utan endoskopi. Gastroskopi är specifikt indicerat vid förekomst av varningssymtom (viktnedgång, sväljningssvårigheter, kräkningar, anemi, blod i avföringen), när nya symtom uppstår efter 55 års ålder eller när symtomen inte svarar på initial behandling.

Kan stress orsaka smärta i övre buken?

Ja, i hög grad. Psykologisk stress aktiverar tarm-hjärn-axeln och kan orsaka eller förvärra funktionell dyspepsi, gastrit och IBS. Magen är mycket känslig för det emotionella och psykologiska måendet. Stresshantering, regelbundna matvanor och i vissa fall psykologiskt stöd (kognitiv beteendeterapi, KBT) kan vara till stor hjälp.

11. Referenser & tillförlitliga källor

1. 1177 Ont i magen hos vuxna - https://www.1177.se/Skane/sjukdomar--besvar/mage-och-tarm/magsack-och-matstrupe/ont-i-magen-hos-vuxna/ 

2. Cleveland Clinic: Upper Abdominal Pain. https://my.clevelandclinic.org/health/symptoms/24736-upper-abdominal-pain