Laryngit

KORTDEFINITION

Laryngit är inflammation i struphuvudet - larynx - och de tillhörande stämbanden. I sin akuta form varar tillståndet under tre veckor och är nästan alltid självbegränsat. Laryngit kännetecknas av irritation, ödem och minskad rörlighet i slemhinnan, vilket leder till röststörningar som afoni och heshet. Den vanligaste orsaken är en viral luftvägsinfektion, men röstöveranvändning, tobaksrökning och gastroesofageal reflux kan också framkalla tillståndet. I de flesta fall krävs ingen specifik medicinsk behandling - röstvila och röststräng hygien är grundpelarna.

Hitta rätt medicin för alla tillstånd på Nordisk Meds

• Ozempic (Semaglutide)

• Mounjaro (Tirzepatid)

• Viagra (Sildenafil)

1. Definition och klinisk översikt

Struphuvudet är en broskkonstruktion belägen överst i luftstrupen. Det rymmer stämbanden - två muskulösa vävnadsband som vibrerar när luft passerar dem och skapar ljud. Inflammation i larynx orsakar ödem och rodnad på stämbandsslemhinnan, vilket stör den normala vibrationsmekaniken och resulterar i heshet.

Akut laryngit innebär kortvarig heshet och hosta, ofta virusorsakad. Kronisk laryngit är långvarig heshet och hosta med flera möjliga orsaker. Laryngit delas kliniskt in i akut laryngit (under tre veckor), som övervägande är viral och självbegränsad; och kronisk laryngit (över tre veckor), som oftast beror på icke-infektiösa faktorer som tobaksrökning, gastroesofageal reflux, yrkesmässig röstöveranvändning eller långvarig inandning av irriterande ämnen.

2. Förekomst och epidemiologi

Laryngit är ett av de vanligaste laryngeala tillstånden inom primärvården och den dominerande orsaken till heshet i vuxenbefolkningen. Heshet är vanligt men är inte en vanlig orsak till läkarkontakt. Det är framför allt personer som är särskilt beroende av sin röst i yrket som söker läkare på grund av heshet.

Tillståndet drabbar alla åldersgrupper. Hos barn ses en specifik klinisk form - akut subglottisk laryngit (krupp) - som övervägande drabbar barn mellan sex månader och tre år på grund av de trånga anatomiska förhållandena i det pediatriska subglottisområdet. Hos vuxna är män traditionellt överrepresenterade i kronisk laryngit, framför allt på grund av högre tobaksanvändning och yrkesmässig irritantexponering.

3. Orsaker och utlösande faktorer

Infektiösa orsaker (akut laryngit)

Virus svarar för den absoluta majoriteten av akut laryngit. De vanligaste agenterna är rhinovirus (förkylning), influensa A och B, parainfluenzavirus, adenovirus och coronavirusstammar. Bakteriell laryngit är ovanlig och involverar oftast Streptococcus pneumoniae, Haemophilus influenzae och Moraxella catarrhalis.

Röstöveranvändning och mekaniska orsaker

Att ropa, sjunga länge, undervisa eller på annat sätt överbelasta rösten kan framkalla akut mekanisk laryngit. Denna form är särskilt vanlig bland yrkesgrupper med hög röstbelastning, som lärare, sångare och föreläsare.

Kroniska icke-infektiösa orsaker

• Tobaksrökning - den enskilt viktigaste riskfaktorn för kronisk laryngit

• Gastroesofageal reflux (GERD) och laryngofaryngeal reflux (LPR) - magsyra som når larynx ger direkt slemhinneskada och ödem

• Långvarig användning av inhalationssteroider - kan framkalla Candida-laryngit eller icke-infektiös reaktiv inflammation

• Hög alkoholkonsumtion

• Yrkesmässig exponering för damm, kemikalier, gaser och torr luft

• Kronisk bihåleinflammation och post-nasal droppning

• Allergisk rinit

• Autoimmuna sjukdomar (reumatoid artrit, granulomatos med polyangiit, sarkoidos)

4. Klassifikation: Akut vs. kronisk

Akut laryngit Varaktighet under tre veckor. Övervägande infektiös (viral), men röstöveranvändning och akut irritantexponering är också vanliga orsaker. Förloppet är typiskt självbegränsat med symtomdebut och försämring under de första dagarna följt av spontan förbättring.

Kronisk laryngit Kronisk stämbandsinflammation innebär en långvarig inflammatorisk svullnad av ytlagret på stämbanden och ofta på ytorna runt omkring inuti struphuvudet. Svullnaden gör stämbandets yta mer eller mindre stel, vilket leder till sämre stämbandsvibrationer och heshet. Vid långvarigt obehandlat förlopp kan kronisk laryngit leda till premaligna slemhinneförändringar, särskilt hos rökare.

Specifik pediatrisk form: Krupp (akut subglottisk laryngit) Krupp orsakas av en virusinfektion. Barn som har krupp får ofta en skällande hosta och en väsande eller pipande andning. Tillståndet drabbar framför allt barn under tre år och beror på att den relativt trånga subglottisregionen svullnar vid viral laryngit.

5. Patofysiologi - sjukdomsutveckling

Vid viral laryngit invaderar viruset larynxepitelet och utlöser en akut inflammatorisk reaktion med slemhinneödem och rodnad på stämbandets ytor. Denna oregelbundna förtjockning av stämbandets membranösa täckning stör det normala vibrationsmönstret och sänker röstens tonhöjd och klang.

Vid kronisk laryngit orsakad av reflux ger magsyra och pepsin som når den posteriora larynx direkt slemhinneskada och utlöser en ihållande inflammatorisk reaktion. Den inflammatoriska processen skadar larynxepitelets cilier, särskilt på bakre väggen, vilket försämrar den mukociliära transportfunktionen. Den resulterande slemansamlingen kring stämbanden ger upphov till reaktiv hosta som i sig ytterligare traumatiserar den redan inflammerade slemhinnan.

Vid mekanisk laryngit orsakar kraftig stämbandssammanslagning under intensiv fonation kontakttrauma, mikroblödning och efterföljande ödem i det ytliga lagret (Reinkes rum). I kroniska fall kan detta resultera i stämbandspoly­per, stämbandsknutor eller Reinkes ödem.

6. Kliniska tecken och symtom

Vanliga symtom (akut laryngit)

• Heshet eller grynig röst - kardinalsymptomet

• Partiell eller fullständig röstförlust (afoni)

• Ont eller kliande känsla i halsen

• Torr, irriterande hosta

• Känsla av behov av harklingen eller klump i halsen

• Lätt smärta vid tal (odinofoni)

• Ledsagande övre luftvägssymtom: rinnande näsa, nästäppa, lätt feber och sjukdomskänsla

Symtom vid kronisk laryngit

• Ihållande eller fluktuerande heshet

• Kronisk harklingen

• Ihållande torr hosta, ofta förvärrad nattetid

• Slemkänsla eller post-nasal droppning

• Röststörning, särskilt hos yrkesgrupper med hög röstbelastning

• Minskad röststyrka eller -omfång

Varningssignaler som kräver akut läkarkontakt

• Stridor (hörbar, väsande andning) - särskilt hos barn

• Tilltagande sväljsvårigheter (dysfagi)

• Blodigt upphostning (hemoptys)

• Heshet utan förbättring på tre veckor ska alltid utredas, och vid ökande heshet under längre tid eller heshet utan klar orsak ska man söka vård.

7. Diagnostisk utredning

Klinisk bedömning Diagnosen akut laryngit ställs primärt kliniskt utifrån plötslig heshet i samband med övre luftvägsinfektion, röstöveranvändning eller irritantexponering.

Laryngoskopi Direkt fiberoptisk eller indirekt laryngoskopi är guldstandarden vid kvarstående symtom och möjliggör direkt visualisering av stämbanden och larynxslemhinnan för bedömning av ödem, rodnad, slemhinnelesioner, polyper eller maligna förändringar.

När ska remiss skrivas? Vid heshet mer än tre veckor hos vuxen ska remiss till ÖNH skrivas för stämbandsinspekion och utredning avseende eventuell larynxcancer. Stridor, dysfagi eller hemoptys motiverar likaså akut ÖNH-bedömning.

Laboratorie- och bilddiagnostiska undersökningar Laboratorieprover och bilddiagnostik är inte rutinmässigt indicerat vid akut laryngit. Vid kronisk eller atypisk laryngit kan mikrobiologisk odling, serologiska autoimmuna markörer, pH-mätning för refluxbedömning och biopsi av misstänkta slemhinneförändringar vara indicerat.

8. Differentialdiagnoser

• Faryngit - halsontsinfektion engagerande svalget; heshet mindre framträdande; kan samexistera

• Epiglottit - bakteriell inflammation i epiglottis; svår halsont, salivering och andningssvårigheter; medicinskt nödläge

• Stämbandspoly­per eller -knutor - benigna strukturella lesioner med ihållande dysfoni; diagnostiseras vid laryngoskopi

• Reinkes ödem - diffust ödem i stämbandets ytliga lager; starkt associerat med tobaksrökning

• Laryngofaryngeal reflux (LPR) - syrautlöst posterior laryngit utan klassiska refluxsymtom

• Larynxcancer - måste uteslutas vid heshet över tre veckor hos vuxna, särskilt rökare

• Hypotyreos - systemisk orsak till heshet via myxödemförändringar i stämbanden

• Stämbandspares (n. recurrens-pares) - neurogen heshet efter thoraxkirurgi, malignitet eller idiopatisk

• Krupp - hos barn; skällande hosta och inspiratorisk stridor; akut subglottisk laryngit

9. Behandling och omhändertagande

Akut viral laryngit Behandlingen är primärt stödjande och symtomatisk: röstvila (undvik att tala mer än nödvändigt), undvik viskande (belastar stämbanden), adekvat vätskeintag, inandning av fuktig luft via luftfuktare eller varmt bad, undvikande av tobaksrök och alkohol. Akut laryngit motiverar inte antibiotikabehandling. Röstvila! Ej viska. Ej harkla.

Kronisk laryngit - behandling av grundorsaken Framgångsrik behandling av kronisk laryngit förutsätter identifiering och hantering av den orsakande faktorn. Rökstopp är den viktigaste enskilda åtgärden för rökare. Vid GERD- och LPR-relaterad laryngit är kostråd, livsstilsförändring och syrahämmande behandling indicerat. Inhalationssteroid-relaterad laryngit hanteras genom att se över inhalatorteknik, använda spacer och skölja munnen och halsen efter varje inhalation.

Röstterapi Remiss till logoped är indicerad för yrkesgrupper med hög röstbelastning, vid ihållande eller återkommande dysfoni och vid funktionella röststörningar. Röststränghygien och strukturerad röstrehabilitering utgör grunden för icke-farmakologisk behandling.

Antibiotikabehandling Antibiotika är inte indicerat vid viral laryngit och ska inte förskrivas empiriskt. Det reserveras för bekräftad bakteriell laryngit.

Barn med krupp Det finns flera saker man kan göra för att minska besvären hos barnet. Sval frisk luft, lugn miljö och vid indikation en engångsdos oral kortikosteroid (dexametason) är de etablerade behandlingsprinciperna. Inläggning är indicerat vid svår eller progredierande andningspåverkan.

10. Vanliga frågor

Hur länge varar laryngit?

Akut laryngit varar vanligtvis sju till tio dagar och sällan mer än två till tre veckor. Kronisk laryngit varar per definition mer än tre veckor och kräver utredning av grundorsaken.

Ska jag viska om jag har laryngit?

Nej. Viskande belastar stämbanden minst lika mycket som normalt tal - ibland mer. Det bästa är att tala så lite som möjligt i en naturlig, mjuk och avspänd röst när det är nödvändigt.

Behöver jag antibiotika vid laryngit?

Nästan aldrig. De allra flesta fall av laryngit är virala och svarar inte på antibiotika. Antibiotikabehandling är endast lämplig vid bekräftad eller starkt misstänkt bakteriell infektion.

När är heshet ett varningstecken?

Heshet som kvarstår mer än tre veckor hos en vuxen - särskilt hos rökare - måste alltid utredas av en ÖNH-läkare för att utesluta larynxcancer. Stridor, sväljsvårigheter, hemoptys eller en växande knöl på halsen är ytterligare röda flaggor som kräver akut bedömning.

11. Referenser och tillförlitliga svenska källor

1. 1177 Vårdguiden. Heshet. https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/oron-nasa-och-hals/rost-och-tal/heshet/ 

2. 1177 Vårdguiden. Krupp (akut subglottisk laryngit hos barn).   https://www.1177.se/barn--gravid/vanliga-besvar-och-sjukdomar-hos-barn/krupp/ 

3. Praktisk Medicin. Dysfoni, heshet – Akutmedicin och ÖNH-översikt. https://www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/dysfoni-heshet/ 

4. Lunds Universitet. Posterior Laryngitis – Aetiology, Treatment and Health-Related Quality of Life (avhandling). https://www.lu.se/lup/publication/1f15d42f-1551-437d-8a2a-3c0d543c73b6 

5. StatPearls (NCBI). Acute Laryngitis. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK534871/ 

6. Patient.info (UK). Laryngitis (Chronic and Acute) – Professional Reference. https://patient.info/doctor/infectious-disease/laryngitis-pro