Bihåleinflammation (Sinuit)

Kallas även: Rinosinuit, Sinusit, Maxillarsinuit, Paranasalsinuit, Akut sinuit, Kronisk sinuit

KORTDEFINITION

Bihåleinflammation är en inflammation i slemhinnan i en eller flera av de paranasala bihålorna - de luftfyllda hålrum som finns i ansiktsskelettet runt näsa och ögon. Eftersom bihåleinflammation nästan alltid åtföljs av en inflammation i näsans slemhinna används den mer korrekta termen rinosinuit i modern medicinsk litteratur. Tillståndet kännetecknas av nästäppa, tryck- och smärtkänsla i ansiktet, nedsatt luktsinne och nässekret. I den akuta formen varar det under tolv veckor och beror övervägande på virus; i den kroniska formen kvarstår symtomen i tolv veckor eller längre och drivs ofta av icke-infektiösa faktorer som allergi, näspolyper eller anatomiska hinder. De flesta akuta episoder läker ut utan medicinsk behandling. Informationen här ersätter inte individuell medicinsk rådgivning - konsultera alltid läkare för diagnos och behandling.

Hitta rätt medicin för alla tillstånd på Nordisk Meds

• Mounjaro (Tirzepatid)

• Viagra (Sildenafil)

1. Definition och klinisk översikt

Bihålorna är fyra parade luftfyllda rum i ansiktsskelettet: käkhålorna (i kinderna), pannbihålorna (i pannan), silbenscellerna (mellan ögonen) och kilbensbihålorna (bakom näshålan). Varje bihåla är klädd med luftvägsslemhinna och förbunden med näshålan via smala dränageöppningar (ostier). Dessa öppningar möjliggör kontinuerlig dränering av slem från bihålorna till näsgångarna.

Akut bihåleinflammation uppstår vanligen som en följd av att de hävda slemhinnorna vid en övre luftvägsinfektion blockerar bihålornas drän­ageöppningar, så att slem ansamlas. Varje förkylning ger i varierande grad rinosinuit - infektionen startar ofta i näsan. Tillståndet delas in i akut rinosinuit (symtom under tolv veckor med fullständig läkning) och kronisk rinosinuit (symtom i minst tolv veckor), samt recidiverande akut rinosinuit.

2. Förekomst och epidemiologi

Bihåleinflammation hör till de vanligaste tillstånden i primärvården och är en ledande orsak till antibiotikaförskrivning globalt, trots att de flesta fall är virala och inte kräver antibiotika. Kronisk rinosinuit drabbar uppskattningsvis 5–12 % av den vuxna befolkningen i västländer och rapporteras oftare hos kvinnor. Tillståndet drabbar alla åldersgrupper. Heshet är vanligt men är inte en vanlig orsak till läkarkontakt - det är framför allt personer med svåra eller långvariga besvär som söker vård. Sjukdomsförekomsten är störst under höst och vinter, i samband med säsongstoppar för övre luftvägsinfektioner.

3. Orsaker och utlösande faktorer

Infektiösa orsaker Virus svarar för den absoluta majoriteten av akuta rinosinuitfall - uppskattningsvis kompli­ceras bara 0,5–2 % av virusorsakade övre luftvägsinfektioner av sekundär bakteriell sinuit. De vanligaste virala agenterna är rhinovirus, influensavirus, parainfluenzavirus, adenovirus och respiratoriskt syncytialvirus. Vid bakteriell superinfektion dominerar Streptococcus pneumoniae, Haemophilus influenzae och Moraxella catarrhalis. Odontogen maxillarsinuit orsakas av tandinfektioner i överkäkens molarer och involverar anaeroba bakterier.

Allergiska och inflammatoriska orsaker Allergisk rinit är en av de viktigaste predisponerande faktorerna. Kronisk rinosinuit med näspolyper (CRSwNP) är kopplad till typ 2-eosinofil inflammation och förekommer ofta tillsammans med astma och aspirinöverkänslighet (Samters triad).

Strukturella och mekaniska faktorer

• Nässeptumdeviation som hämmar dränage

• Näspolyper som mekaniskt blockerar bihålornas ostier

• Adenoidhypertrofi, särskilt hos barn

• Främmande kropp i näshålan

• Tandinfektioner i överkäken

Systemiska och miljömässiga faktorer

• Immunbrist (primär eller sekundär)

• Cystisk fibros och primär ciliedyskinesi

• Tobaksrökning (slemhinneirritation och cilieskada)

• Exponering för luftföroreningar och kemiska irritanter

• Långvarig användning av avsvällande nässpray (rhinitis medicamentosa)

4. Klassifikation

Akut rinosinuit: Varaktighet upp till tolv veckor med fullständig symtomresolution. Övervägande viral. Bakteriell orsak övervägs vid symtom som kvarstår mer än sju till tio dagar utan förbättring, vid dubbelinsjuknande, eller vid hög feber med ensidig ansiktssmärta och purulent näs­sekret. Cirka 15 % av alla sinuiter har bakteriellt agens - antibiotika förskrivs i för hög grad.

Kronisk rinosinuit (CRS): Symtom i tolv veckor eller längre. Indelas i CRS utan näspolyper (CRSsNP) och CRS med näspolyper (CRSwNP). Behandlas med nasal kortikosteroidspray, näs­sköljning och i refraktära fall endoskopisk sinuskirurgi (FESS).

Recidiverande akut rinosinuit: Fyra eller fler akuta episoder per år med fullständig resolution emellan episoderna.

Klassifikation efter bihåla:

• Maxillarsinuit - vanligast; smärta och tryck över kinderna och överkäken

• Frontalsinuit - smärta över pannan

• Etmoidalsinuit - smärta mellan och bakom ögonen; särskilt vanlig hos barn

• Sfenoidalsinuit - djup ansiktssmärta och huvudvärk; ovanligast men potentiellt allvarligast

• Pansinuit - samtliga bihålor drabbade

5. Patofysiologi - sjukdomsutveckling

Den grundläggande patogena mekanismen vid sinuit vilar på tre samverkande processer: slemhinneödem med svullnad av ostier (dränageöppningar), ciliär dysfunktion som försämrar mukociliär transport, och förtjockning av slemsekretet som ytterligare hindrar dränaget. Dessa processer rubbas typiskt av en virusinfektion.

Vid viral rinosinuit infekteras och inflammeras luftvägsepitelet i näsgångarna och ostierna. Det följande slemhinneödemet leder till förträngning eller fullständig blockering av bihålornas dränagevägar. Syretrycket i den blockerade bihålan sjunker och skapar en hypoxisk, låg-pH-miljö som gynnar bakteriell tillväxt.

Vid allergisk och kronisk sinuit leder ihållande eosinofil inflammation till förtjockning av slemhinnan, ökad slemproduktion och, hos en del patienter, bildning av näspolyper - godartade, ödemfyllda slemhinneprotrusions som mekaniskt hindrar dränage.

6. Kliniska tecken och symtom

Obligatoriska symtom för diagnos (minst två, med näs­symtom obligatoriskt)

• Nästäppa, obstruktion eller kongestion

• Nässekret (framåt eller bakåt som post-nasal droppning), kan vara missfärgat vid bakteriell infektion

• Ansiktssmärta, tryck eller tyngd - typiskt över den drabbade bihålan; förvärras vid framåtlutning

• Nedsatt eller upphävt luktsinne

Ledsagande symtom

• Huvudvärk, särskilt frontalt eller försämrad vid framåtlutning

• Tryck eller smärta i överkäkständerna (maxillarsinuit)

• Hosta - ofta nattlig på grund av post-nasal droppning

• Dålig andedräkt (halitosis)

• Tryckkänsla i öronen

• Trötthet och allmän sjukdomskänsla

• Feber - mer förenligt med bakteriell än viral orsak

Varningssignaler som kräver akut läkarkontakt

• Periorbitalt ödem eller erytem (svullnad eller rodnad runt ögat)

• Protrusion av ögonbulben (proptos)

• Dubbelseende eller nedsatt synskärpa

• Svår huvudvärk med nackstyvhet

• Neurologiska symtom som förvirring

• Svullnad över pannan

7. Diagnostisk utredning

Klinisk bedömning Akut rinosinuit är primärt en klinisk diagnos. Diagnosen kräver minst två kardinalsymtom med näs­symtom som obligatorium. Purulent sekret i näshålan vid undersökning har starkast prediktivt värde för bakteriell infektion.

Bilddiagnostik Röntgen av bihålor rekommenderas inte som rutindiagnostiskt verktyg. Lågdos-CT av paranasalbihålorna är guldstandard och används vid komplicerade fall, preoperativ kartläggning, kronisk sinuit och vid misstanke om komplikationer.

Nasal endoskopi Nasal endoskopi möjliggör direkt visualisering av mellersta näsgången, bihåleostier, polyper och purulent sekret och är förstahandsmetod vid kronisk rinosinuit.

Ytterligare utredningar vid kronisk/recidiverande sinuit

• Allergitestning (pricktest eller specifikt IgE)

• Immunologisk utredning (serumimmunoglobuliner inkl. subklasser)

• Svettkloridtest och CFTR-gentest hos barn med recidiverande sinuit och näspolyper

• Ciliefunktionstest vid misstanke om primär ciliedyskinesi

8. Differentialdiagnoser

• Förkylning (viral rinit) - överlappar med viral rinosinuit; skiljs åt av frånvaro av ansiktssmärta och kortvarigt självbegränsat förlopp

• Allergisk rinit - nysningar, vattnigt sekret och näsklåda; ingen ansiktström eller feber; svarar på antihistaminer

• Icke-allergisk rinit - perenn nästäppa utan infektiös eller allergisk orsak

• Näspolyper - kan samexistera med eller efterlikna kronisk rinosinuit; bekräftas med endoskopi eller CT

• Tandabscess i överkäken - ensidig maxillarsmärta; tandläkarundersökning nödvändig

• Migrän och spänningshuvudvärk - ansikts- och pannsmärta utan näsymtom

• Granulomatos med polyangit (Wegeners granulomatos) - systemisk vaskulit med sinonasal engagemang

• Sinonasal malignitet - ensidig sjukdom, epistaxis, ansiktssvullnad; CT/MRI och biopsi krävs

• Orbitala och intrakraniella komplikationer - periorbital cellulit, orbitalabscess, meningit, hjärnabscess; akuta medicinska nödsituationer

9. Behandling och omhändertagande

Akut viral rinosinuit - egenvård och symtombehandling

• Näs­sköljning med koksaltlösning - minskar kongestion och underlättar slemdrän­age

• Lokal avsvällande nässpray (t.ex. xylometazolin) - effektiv för kortvarig lindring; ska inte användas mer än sju till tio dagar för att undvika rebound-kongestion

• Smärtstillande (paracetamol eller ibuprofen) mot huvudvärk och ansiktssmärta

• Adekvat vätskeintag

• Sova med lätt upphöjt huvud

• Undvika tobaksrök, alkohol och torra miljöer

Nasal kortikosteroidspray Topikal nasal steroidspray (mometason, budesonid, flutikason) har en blygsam men kliniskt relevant effekt vid akut bakteriell sinuit och är hörnstenen i behandlingen av kronisk rinosinuit. Vid CRSwNP kan långvarig regelbunden användning minska polyp­bördan över tid.

Antibiotikabehandling Antibiotika är inte indicerat vid viral rinosinuit, som utgör de allra flesta fallen. Antibiotikabehandling bör reserveras för fall med tydliga kliniska tecken på bakteriell infektion. Akut bakteriell sinuit behöver sällan antibiotikabehandlas - vid antibiotikabehandling av okomplicerad akut rinosinuit förkortas sjukdomsförloppet endast hos 5–10 % av patienterna. Penicillin V är förstahandsmedel i 7–10 dagar. Doxycyklin ges vid penicillinallergi.

Kronisk rinosinuit - långtidsbehandling

• Nasal kortikosteroidspray - förstahandsbehandling på lång sikt

• Daglig näs­sköljning med koksaltlösning

• Behandling av bakomliggande allergi

• Behandling av samtiida astma

• Rökavslut

• Biologisk behandling (dupilumab, omalizumab, mepolizumab) vid refraktär CRSwNP

Kirurgisk behandling Funktionell endoskopisk sinuskirurgi (FESS) är indicerad vid kronisk rinosinuit som inte svarar tillräckligt på optimal medicinsk behandling.

Dental sinuit Vid odontogen sinuit måste den orsakande tanden behandlas av tandläkare utöver eventuell antibiotikabehandling - annars återkommer besvären.

10. Komplikationer

Komplikationer är sällsynta men kan vara allvarliga:

• Periorbital cellulit och orbitalabscess - vanligaste komplikationen; uppstår främst från etmoidsinuit

• Potts puffy tumour - svullnad över pannan

• Intrakraniella komplikationer - subduralt empyem, hjärnabscess, meningit, cavernos sinustrombos; sällsynta men livshotande

11. Vanliga frågor

Hur vet jag om det är bihåleinflammation eller förkylning?

Det viktigaste kännetecknet är förekomst och svårighetsgrad av ansiktssmärta eller tryckkänsla, särskilt smärta som förvärras vid framåtlutning. En förkylning ger typiskt mildare symtom som förbättras inom sju dagar. Kvarstår täppt näsa och ansiktstryck mer än tio dagar, eller om du upplever en sekundär försämring efter initial förbättring, är bihåleinflammation mer sannolikt.

Behöver jag antibiotika vid bihåleinflammation?

I de allra flesta fall nej. Virus orsakar den överväldigande majoriteten av bihåleinflammationer. Antibiotika är endast lämpligt vid tydliga tecken på bakteriell infektion.

Kan bihåleinflammation ge tandvärk?

Ja. Maxillarsinuit ger ofta utstrålande smärta till överkäkständerna, eftersom rotspetsarna på de övre kindtänderna ligger nära golvet i käkhålan.

När ska jag söka akutvård?

Sök läkare omedelbart vid svullnad eller rodnad runt ögat, synstörningar, svår huvudvärk med nackstyvhet, förvirring eller svullnad över pannan.

12. Referenser och tillförlitliga svenska källor

1. 1177 Vårdguiden: Bihåleinflammation. https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/oron-nasa-och-hals/infektioner-i-oron-nasa-och-hals/bihaleinflammation/ 

2. Praktisk Medicin: Sinuit, bihåleinflammation, rhinosinuit. https://www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/sinuit-bihaleinflammation-rinosinuit/ 

3. Internetmedicin.se: Rinosinuit. https://www.internetmedicin.se/oron-nas-och-halssjukdomar/rinosinuit 

4. Läkemedelsverket: Läkemedel vid rinosinuit – behandlingsrekommendation. https://www.lakemedelsverket.se/sv/behandling-och-forskrivning/behandlingsrekommendationer/sok-behandlingsrekommendationer/lakemedel-vid-rinosinuit--behandlingsrekommendation 

5. StatPearls (NCBI): Acute Sinusitis. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK547701/ 

6. StatPearls (NCBI): Chronic Sinusitis. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK441934/